Originalet av inlägg:1504362
Redigerat:2025-10-09 13:44:00
Känner mig lite som motsatsen till ”sjunger när ni leder”.
Jag skriver bara när vi ligger under nu för tiden, en tid av folkfest som kommer av sig gång på gång.
En någorlunda ung Herr verkställande som hattar runt med beslut av modern natur.
Förmågan att få fram en produkt från ivrarna vid styrelsebordet till gräsmattan garvar oss i balaklavan.
Ekonomin i Allsvenskan har utvecklats. Med få undantag var Malmö FF tidigare ensamt om att sälja spelare för 50–100 miljoner kronor. Idag säljer i princip alla klubbar i övre skiktet spelare för upp till 100 miljoner.
AIK börjar halka efter betydligt här.
Märkligt nog har det inte visat sig sportsligt än men faktum är av Gnaget är fattigt i jämförelse med konkurrenterna.
Den optimistiske kan hävda att det räcker med blod svett och lite tårar för att skapa en segermaskin i Allsvenskan, se på Mjällby!
Den pessimistiske kontrar med erfarenhet i ryggen att det är bara Norling som klarar av att styra ett rövargäng från superettan till ett bestulet guld. Den optimistiske garvar högt och pekar på materialet som krävdes för att Norling äntligen skulle ta det där guldet, pessimisten suckar och håller med, tänker en stund och säger sedan:
-AIK är väl generellt den klubb i vårt land som kräver dyrast trupp för att lyckas?
Så kan det vara säger optimisten.
och fortsätter men skulle det inte vara befriande att verkligen, verkligen börja om? Inte med styrdokument utan med enkelhet?
Tydliga roller. Ett radarpar som tränare och sportchef, tid , underdog och ödmjukhet, är detta en naiv tro?
Ja där vi står idag är vi ju ljusår från den idén så det är väl bara att glömma men man måste ju få ha en önskan med många egna fina talanger blandat med Rubarth-Tjerna karaktärer, få in hjärta på riktigt, folkfest på riktigt, mitt lag på riktigt.
Pessimisten:
Hm, det går ju inte i AIK, enda vägen dit är att åka ur, tvingas till ett bad i helvetets laguner.
Förinta publikrekord i superettan och slungas upp till toppen med spelarförsäljningar som gjort de blågröna gröna i ansiktet.
Optimisten:
Mot superettan!
Pessimisten:
Ride on!
Men nej tack!