Originalet av inlägg:915111
Redigerat:2014-04-23 20:03:00


Jag har inte heller orkat skriva efter Norrköping-matchen men nu när tegang krupit fram gör väl jag detsamma.

En poäng på tre hemmamatcher är helt bedrövligt. Fruktansvärt. Inte bara poängmässigt utan för att vi just har slagit rekord i årskortsförsäljning och haft bra publiksiffror. Om vi hade vunnit mot Peking hade vi sett varandra i ögonen, nickat och mumlat "bara en grästuva från fyra raka segrar" och publiken hade säkert fortsatt att strömma till Friends. I stället har vi tre bedrövliga hemmamatcher i ryggen.

Att så små marginaler kan göra så stor skillnad.

Jag tror att det har gått inflation i spelarnas huvuden, att "den här gången ska vi ge allt från minut ett" och "den här säsongsinledningen ska vi minsann... ". Jag var bortrest och såg matchen på tv och Jens Fjällström sade att AIK, trots förlusterna, fokuserade för mycket på offensiven. Att de gått och tänkt på allt som de ska göra rejält i offensiven för att köra över motståndarna. Och ju fler hemmatapp med få mål gjorda, desto mer fokus på just offensiven - kanske som följd av en pressad tränarstab som självklart vill visa hemmapubliken att de kan vinna. Men sedan åker vi på bakåtmål vid fel tillfällen i kombination med lite oflyt och det förskräckliga gräset.

Så här kanske det ser ut i huvudet på en spelare:

Minut 1. "Nu ger vi allt, vi har inte råd att förlora fler poäng för då rycker Malmö. Full fart framåt!"

Minut 5. "Fan, 0-1 i ryggen och publiken buar. Vi m å s t e ta tag i det här nu. Fokus på anfall, precis som de sjunger, 'attack attack attack'.

Minut 30. "Okej! Nu har vi kopplat greppet. Det ligger ett mål i luften och får vi bara det så..."

Minut 40: "Fan, 0-2 i baken! Hur gick det till? Vi som var nära. Vi f å r inte tappa poäng".

Minut 50: "Bra! 1-2, nu kör vi, det här grejar vi!"

Minut 70: "Vi öser ju på allt vi har, men de har parkerat bussen. Nickar bara bort alla inlägg. Och oj vad klockan går fort."

Jag tror att vi måste rensa huvudet på spelarna, gå tillbaka till några enkla grunder, ha rejält fokus på jobbet inte minst defensivt utan att älta om och om igen hur viktigt det är att vi tar poäng och charmar hemmapubliken.

Här kommer ett enkelt men ytterst motvilliga recept för att komma åter på banan:

1. Gå till Arenabolaget och sälj er själ för en bit plastgräs och 5-10 miljoner.
2. Släng in en av miljonerna på Söderbergs konto, "nu måste pappa Tommy hälsa på". Han är den enda jag kan tänka mig som kan gå in i en mentorroll som inte kommer att undergräva Alms auktoritet.

Beträffande Mjällby. Johan är en sann AIK-hjälte, en av de riktigt stora, och han skulle säkert ställa bra och hårda krav på spelarnas arbetsinsats. Finns det möjlighet att ta in honom så borde man göra det, m e n, ett stort jävla MEN, det ska bara göras om det är ekonomiskt och uppgiftsmässigt försvarbart.

Jag är lite skeptisk till hur vi erbjuder gamla spelare tjänster till höger och vänster. Vi gick åtta miljoner back förra året och har det senaste året anställt publikfriare som Pavey (som utlovats tränartjänst) Bojan och Tjerna (vad han gör på kansliet vet kanske inte ens han själv) samt fastanställt Nebo och Lee. Innan vi anställer någon framöver måste vi se 1. vilka arbetsuppgifterna är (om de överhuvud taget finns) och 2. om personernas kvalitéer motsvarar dessa uppgifter samt 3. om ekonomin tillåter det.

AIK-hjältar kommer alltid att födas men vi har inte råd (eller skyldighet) att anställa dem alla på kansliet. Det vore direkt felaktigt, framför allt om det sker för att blidga supportrar och vårda vänskapsband snarare än för att det behövs.