Originalet av inlägg:1510949
Redigerat:2026-02-04 20:05:00

Jag tycker att AIK ska ta tydligare på sig rollen som Sveriges kulturbärare i ultrastraditionen, samtidigt som vi kan slå oss själva för bröstet lite grand. Jag utgår än en gång från Rabbi kbir-låten eftersom den är lättsjungen och tillåter ett helt galet crescendo i slutet. Det fina är att crescendot har en hotfull volym och vibe medan orden ska vara icke-polariserande.

Det här är bara ett utkast, naturligtvis:

SVARTGUL ELD

Vers 1:
Vi är Norra, vi är storm
Svartgul själ i varje form
Ni kan försöka trycka ner
Men vi blir bara fler och fler

Från betong till bengalrök
Från farsans halsduk, till ungens skrik
Det här är mer än 90 min
Det här är blodet under min hud

Pre-refräng (mässande):
Idealister – inte era fiender
Kulturbärare – inga förbrytare

Refräng:
En enda folkfest – hör vår röst!
Svartgult hjärta i varje bröst
Rika som fattiga – sida vid sida
AIK är folket ni aldrig kan vrida

Ni kan visitera, ni kan stå i led
Men ni kan aldrig ta vår heder med
Vi är passionen ni inte förstår
Svartgul eld som aldrig går

Vers 2:
Ni kallar det ordning, vi kallar det mur
Godtycke bakom uniform och struktur
Men vi står kvar, vi backar ej
För kärleken är större än er grej

Vi vill ha läktare som lever och brann
En stad som sjunger, kvinna och man
En enda fest i detta land
Där alla är välkomna – hand i hand

Brygga (långsam, hotfull puls):
Vi hatar ingen – men vi böjer oss ej
Respekt är allt vi kräver av dig
För sången är fri, och staden är vår
Och AIK lever – år efter år

Slutmässande (trummor + klapp):
AIK, AIK
Svart och gul – vår republik
AIK, AIK
Folkets lag – för evigt unik