Originalet av inlägg:1279489
Redigerat:2020-07-31 14:52:00

AIK-vd:n Björn Wesström har låtit sig intervjuas, men bara av klubbens egenkontrollerade tv-kanal.

Det är ungefär som att statsminister Stefan Löfven endast skulle svarat på frågor från Socialdemokraternas informationsavdelning under coronakrisen.


Norling: Vad ska jag gå dit och se ut som en ledsen hundvalp för?

Min bild av senaste dagarnas händelseutveckling i AIK.
Rikard Norlings uppdrag inför säsongen 2020 gick att formulera som tre direktiv från den sportsliga ledningen, allt förankrat i styrelsen:
* Spela offensivare fotboll.
* Utveckla fler unga talanger.
* Nå en topp tre-placering i allsvenskan.
Efter 0–4 mot Häcken insåg Norling att topp tre-målet började hamna i fara. Han förändrade inför derbyt mot Djurgården, ett normalt 4–3–3 i stora drag, men följde den större trestegsplanen. Det räddade honom inte vilket tyder på att sportchefen Henrik Jurelius et al. i praktiken hade bestämt sig redan innan derbyt.
Det är förstås helt i sin ordning att Jurelius & Co. vill göra en förändring. Det är varken första eller sista gången en sportchef och en tränare inte är helt överens om vägen framåt.
Spelar inte så stor roll
Utspelen som nu gjorts av bland annat spelaren Felix Michel läser jag som ett normalt missnöje när resultaten sviker. Hade Gnaget lirat 4–4–2 med ett fyrtorn och en snabb djupledsgubbe på topp utan framgång skulle kritiken handla om att det är bakåtsträvande. Det går alltid att kritisera något i en taktik, resultaten avgör om det sker.
Däremot uppstod vad jag förstår en annan knut. Äldre spelare blev frustrerade när yngre gick före i startelvan på grund av strategiska mål klubbade av styrelse och vd. Spela de unga så att de kan säljas. Att frångå principen om att prestation på träning och match styr är en svår balansgång. Det blev ett problem i ”nya AIK”.
Men tränare Norling gjorde alltså bara det som hade bestämts ovanifrån. Han följde direktiv och lydde order. Förmodligen insåg Norling att han inte skulle vara rätt person för ännu en spelmässig förändring. Han skulle inte få med sig spelarna på det och han hade inte heller själv motivation att gå åt ”back to basic”-hållet.
Been there, done that, liksom. Norlings inställning i samtalen med Jurelius kanske låter trotsig, men är fullt rimlig: Jag vill fortsätta på den inslagna vägen vi har kommit överrens om, annars får ni väl sparka mig.

FOTO: JONATHAN NÄCKSTRAND / BILDBYRÅN
Sportchefens mandat är å andra sidan att agera när han tycker saker utvecklas i fel riktning. Så ingen skugga på varken Rikard Norling eller Henrik Jurelius ur det perspektivet.
Men det som både Norling och Jurelius är medskyldiga till är att ha gått in i en väldigt problematiskt coronasäsong med målsättningen att spela roligare fotboll, utveckla talanger och komma topp tre med den spelartrupp de hade. Allt på en gång i den skakigaste av tider.
Här borde någon reagerat och sagt: Vänta lite, är det verkligen rätt läge att göra allt detta samtidigt just nu? Och det kanske de gjorde, men blev överkörda.
Mannen, myten, målaren
Rikard Norling är tränare och hans ansvar är det som sker på planen, där ska hans fulla fokus ligga. Och Henrik Jurelius är i princip helt ny på sportchefsjobbet. Varken Norling eller Jurelius är att betrakta som ansvariga för helheten, för den rävsax AIK nu försatt sig i. Det är inte ens två år sedan de vann SM-guld med hjälp av hundra Alexander Isak-miljoner. Nu har de slängt bort nästan allt de nyss hade och är på väg mot en allsvensk bottenstrid snarare än topp tre.
Ni anar förmodligen var den här krönikan är på väg också, nämligen i riktning mannen, myten och den före detta målaren Björn Wesström, 47. Idag är han AIK:s vd, men har varit sportchef i princip under hela −10-talet.
Wesström sa en gång om assisterande domaren Per Brogevik som felaktigt vinkade bort ett AIK-mål för offside mot Malmö FF:
”Brukar få gå hem”
– Det är som en snickare som kommer till jobbet och inte träffar eller slår i en enda spik. De som inte klarar av det brukar få gå hem.
2020 är det Björn Wesström i egenskap av före detta sportchef som har byggt den trupp som skulle klara att komma sämst trea i allsvenskan samtidigt som den utvecklade unga spelare och lirade en mer offensiv fotboll.
Situationsanalysen? Bara gör det.
Om Wesström varit kvar som sportchef hade han kanske riskerat att få lämna ihop med Norling i måndags. Men Björn Wesström är en överlevare, en maktspelare, en strateg. Han såg vad som skulle komma. Och AIK är fortfarande en tillräckligt dysfunktionell miljö för att han kunde klättra i hierarkin utan en utvärdering värd namnet.
Björn Wesström övertygade styrelsen att han var redo för nästa steg i karriären, nämligen att bli AIK:s vd och klubbdirektör. På vilka meriter? Tillsättandet av vd:n är en bolagsstyrelses viktigaste uppgift. Tog de sitt förtroendeuppdrag på allvar?
Utan färg och pensel
I backspegeln blir allt tydligt: Den tidigare, bortjagade vd:n Jens T Andersson drog aldrig i handbromsen utan lät AIK:s dåvarande sportchef Björn Wesström bygga en trupp som inte bara är för dyr i dag, den saknar ändå förutsättningar att nå årets högt satta mål. Det togs inte tillräcklig hänsyn till ålderstrukturen eller vilka spelartyper som fanns i truppen.

FOTO: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Sedan några månader tillbaka är Wesström vd och kan inte formellt lastas för något av detta, trots att hans namn är den rödaste AIK-tråden i alla beslut som tagits efter att Isakmiljonerna säkrades. Pengar som skulle lägga grunden till att AIK tog upp jakten på Malmö FF.
Knappt två år senare är AIK ännu mer frånåkta av MFF, men också av IFK Norrköping, och dessutom sämst i stan sett till tabellen. Fjolårets Europadröm blev aldrig verklighet, mästartränaren Rikard Norling är sparkad utan att verka särskilt ledsen över det och Isakmiljonerna är i princip spenderade just då de hade behövts som bäst, under en allvarlig kris.
Kvar står vd:n Björn Wesström. När han nu endast ställer upp för den egna tv-kanalen, intervjuad av en supporter, så tänker jag att det är lite som en målare som går till jobbet utan vare sig färgburken eller penslarna.
De som gör det brukar få gå hem.