Originalet av inlägg:1128594
Redigerat:2018-03-17 13:29:00

En annan sak som är intressant är vilken typ av rollfördelning spelarna får i respektive formation. Nu är det lätt att det här svänger över i Football Manager-termer – vilket jag ska försöka låta bli – men när jag ser olika formationer så tänker jag alltid på hur naturliga respektive spelare är i de olika delarna av spelet. Detta delas jag in i defensiva, supportiva och anfallsinriktade roller.

D: En spelare med defensiv roll fokuserar primärt på defensiven. Tar inte speciellt stora risker i det offensiva spelet. Stannar i princip alltid hemma/nära egen planhalva.

S: En spelare med supportroll måste vara välbalanserad och fokuserar främst på att länka samman de olika lagdelarna. Finns en risk att man överbalanserar; antingen genom att vara för defensiv eller för offensiv.

A: En spelare med anfallsroll fokuserar främst på anfallsspelet och på att hota motståndarnas backlinje. Tar inte lika stort hemjobb i defensiven som en spelare på supportroll.

Om jag tar en 4-4-2 så tänker jag såhär:

––– A – A –––
S – D – S – S
S – D – D – S
–––– X –––––

D = 3
S = 5
A = 2

En 4-4-2 tolkar jag alltså som hyfsat balanserad, lite åt det mer defensiva hållet än det offensiva. I mina ögon finns det två anfallsroller i denna formation som innehas av de två anfallarna. Ytterbackarna och yttrarna måste hålla sig relativt balanserade i sina roller och kan varken gå för mycket framåt eller för mycket bakåt; därav deras supportroll. De centrala mittfältarna måste också vara otroligt balanserade. Det mest naturliga är att man har en som är lite mer offensiv och en som är lite mer defensiv för att inte lämna för stora ytor.

Om jag däremot kollar på 4-2-3-1 så ser jag den på följande sätt:

–––– A ––––
– A – S – A –
–– S –– D ––
S – D – D – S
–––– X –––––

D = 3
S = 4
A = 3

Mer offensiv än den klassiska 4-4-2-formationen. Fler pjäser som kan fokusera och dedikera kraft på det offensiva spelet än det defensiva. Kruxet med 4-2-3-1 är att den som spelar nummer 10-rollen egentligen är en offensiv pjäs, men som hamnar som supportroll då tanken är att han ska länka samman mittfältet med de övriga offensiva pjäserna. En annan fördel som inte syns i "siffrorna" är att ytterbackarna kan dedikera stor del av sitt spel i offensiven trots att de står på "support".

En rak 4-3-3 ser å andra sidan ut såhär:

A –– A –– A
– S – D – S –
S – D – D – S
–––– X ––––

D = 3
S = 4
A = 3

Också en välbalanserad formation med 3 anfallspjäser, 4 supportroller och 3 defensiva pjäser. Beroende på hur man formerar mittfältet så kan man dock stuva om rollfördelningen ganska rejält. Det går att spela med två sittande mittfältare och en lite mer offensiv, eller så kan man spela med en sittande mittfältare och två lite mer offensiva diton.

Om vi däremot kollar på 3-5-2-formationen så tolkar jag den på följande sätt:

–––– A ––– A ––––
S – S – D – S – S
––– D – D – D –––
–––––– X –––––––

Två anfallsroller vars primära roll är att göra mål. Tre backar som enkom ska försvara och täcka defensiven. På mittfältet är det dock ganska statiskt då 4 av 5 pjäser måste kunna försvara och anfalla då de innehar supportroller. Går de iväg för mycket i anfallsspelet så riskerar man att tappa stora ytor i defensiven – och om blir för defensivt balanserade så blir laget för baktungt och man tappar offensiv kraft.

Problemet med 3-5-2 är att det kräver stor förståelse av spelarna. "När ska jag gå offensivt?" och "när ska jag vara mer defensivt balanserad?" är någonting man ständigt måste tampas med om man är en av de 5 spelarna på mitten.

Och nu kommer någon sannolikt att poängtera att "en av de centrala mittfältarna, alltså "pocketrollen", borde kategoriseras som A". Och det håller jag naturligtvis inte med om. Varför? Jo, för att en spelare med anfallsroll har sin primära uppgift att attackera och lämna sitt defensiva ansvar sekundärt. I ett 3-5-2 så är det vitalt att samtliga tre innermittfältare kommer hem i försvarsspelet; annars riskerar laget att tappa stora ytor i defensiven.

Nåväl. Om man bara ser på formationer "rakt av" så är det såhär jag ser på saken. Sedan finns det ju tiotusentals instruktioner som en tränare ger olika roller beroende på vem som spelar, vilka denne spelare har runt omkring sig och vilket lag man möter et cetera. Det finns alltså alltid undantag som bekräftar regeln. Sedan vill jag poängtera att det säkerligen finns folk som ser på det på ett annat sätt än vad jag gör – och det respekterar jag till fullo.

Jag kanske är ensam om att kategorisera formationer på detta sätt. Vad vet jag?