Originalet av inlägg:1114051
Redigerat:2017-11-17 13:12:00

Vad min åsikt kan vara värd.

Till att börja med tror jag i princip aldrig på konspirationsteorier. Tanken att t ex en bankirfamilj av judisk påbrå från Frankfurt styr världen sedan 200 år bland annat genom ett gäng farbröder som träffades på Hotell Bilderberg i Scheveningen på 50-talet, och där de flesta deltagarna är döda, är löjeväckande.

När saker och ting går åt helvete som t ex AIK:s arenafråga så är den enklaste och mest närliggande förklaringen inkompetens.
Ej ens Erik Paulssons märkta kortlek i form av dusörer till särskilt förtjänta förändrar det faktum att det var inkompetens och renodlad dumhet som ledde till Råsundas rivning. Inkompetens hos Per Bystedt. Inkompetens hos Lars Rekke. Inkompetens hos FF-styrelsen. Även inkompetens hos oss engagerade supportrar som vaknade försent.

Den som börjar leta efter konspirationer, hamnar ofta på en mängd stickspår och kommer aldrig framåt.

Jag satt på olika befattningar i styrelser och kommittéer i AIK Fotboll från 2009-2012. Under den perioden kunde det vara stökigt inom och mellan styrelser. Jag uppfattade ej att det fanns fullt förtroende mellan alla ledamöter. Det fanns diametralt olika uppfattningar i vissa frågor. Det är OK. Det är till och med hälsosamt om det finns ett klimat där man luftar olika uppfattningar. Det skedde ej. Istället var andra klassens dominanstekniker legio.
Någon opponerade sig mot idén att ta upp besynnerliga lån? Föreslog istället nyemission? Vips öppnades falluckan och personen var ute. Ingen diskussion. Inget konkret. Det där klimatet kulminerade säsongen 2010 och kunde mycket väl ha sänkt klubben.

Däremot. Mötena med engagerade supportrar, t ex Bobo som skriver längre ner, stod i bjärt kontrast till styrelserummen. Att gå på styrelsemöten var ett nödvändigt måste. Att gå till ett möte på East eller Backstugan med engagerade supportrar var aldrig några problem. Tvärtom. Raka frågor. Raka svar. Man behövde aldrig fundera över underliggande avsikter med t ex Bobo. Det är den delen av styrelseuppdrag och liknande jag ser tillbaka på med glädje.

Sen är jag även god vän med Mårten Paulsson. Om han uppfattar sin senare erfarenhet i valberedningen som han gör så är det så. Det han egentligen beskriver är hur ett mått av bristande förtroende kröp sig in hos en samling människor som tidigare hade odelat förtroende för varandra. För övrigt har jag ännu idag förtroende för Mårten och Bobo i AIK-frågor eftersom de är AIK:are.

Sen kan vi alla ha rätt eller tokfel på olika punkter hur klubben ska styras och vem som ska sitta på vilken plats, och det kan leda till het debatt.

Men, jag tror att vi - i bred bemärkelse - måste hitta tillbaka till en situation där vi samtalar med varandra. Jag är även fullt övertygad om att det sker endast i verkligheten. Det kommer aldrig ske på internet.